Nyutgiven bok “Upplysningens Officer och Entreprenör” av Juha Forsberg om Stephan Bennets liv och tankar 1751 till 1810.

Publicerad 15 augusti 2026

Juha Forsbergs Upplysningens officer och entreprenör handlar om Stephan Bennet, som var officer och företagare under 1700-talets senare del, och om hur hans liv speglar upplysningstidens idéer om kunskap, ekonomi och samhällsutveckling. Forsberg följer Bennets verksamhet som militär, brukspatron och entreprenör och visar också på konflikterna mellan hans ekonomiska ambitioner och de människor som berördes av dem. Materialet bygger framför allt på material från Bennetska släktens arkiv i Riksarkivet i Stockholm, och omfattar  bland annat omfattande korrespondens, militära handlingar, kyrkoböcker, rättsprotokoll och dokument från Bennets verksamhet som brukspatron. Forsberg kombinerar dessa källor för att rekonstruera Bennets liv, relationer, nätverk och idévärld för att belysa hur upplysningens idéer omsattes – och ibland stod i konflikt med praktiskt entreprenörskap, militärmakt och sociala förhållanden under 1700-talet.

Boken finns att köpa tex genom Akademibokhandeln, Adlibris, Bokus men även via lokala bokhandlare runt om i landet.

Text: Louise Bennet

En ny version av släktträdet finns nu!

Publicerad 18 maj 2024

Tom Bennet har lagt mycket omsorg kring släktträdet som nu återigen berikats med mer information Bennetska-Släktens stamtavla_20240506.  Tack Tom!

Tex: Louise Bennet

Släktträdet uppdaterat

Publicerad 2 april 2024

Tom Bennet har uppdaterat släktträdet. Det gäller en större komplettering på Robert Bennets sida. Bennetska-Släktens stamtavla-1.2-1-1

Text: Louise Bennet

Steve Bennet – Guldgrävare i Superior Mineral County Montana

Publicerad 9 december 2023

Stefan Bernhard Bennet (1861 -1938) var bror till min fars, farfar Tomas. Stefan var den äldsta i syskonskaran och historien förtäljer att deras far dog när Stefan bara var 9 år gammal. Hans mor Fanny hade en svår tid och hon behövde hans hjälp att ta hand om de yngre syskonen Fanny, Tomas och Anna. Stefan utbildade sig i ungdomen i Stockholm men jag har inte information vilken skola han gick på eller vad han läste.

Vid 21 års ålder valde han att migrera då det var så tuffa år i Sverige. Den 7 Juli 1882 reste han med fartyget Romeo från Göteborg till Hull i England och sedan vidare till USA https://www.norwayheritage.com/p_ship.asp?sh=romeo.

Stefan bosatte sig i Quartz creek i gruvorten Superior i Montana och arbetade där hela sitt liv som ”placer miner” dvs guldgrävare. Han ”became naturalized 1892” och som jag uppfattar det innebär att han fick amerikanskt medborgarskap det året.  I sitt nya hemland kallade han sig för Steve och efterhand ändrades även stavningen av hans efternamn till Bennett. Bild över Quartz creek Superior Montana där Steve levde.
När man tittar på bilder från guldgrävare från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i Montana, kan man dock undra om tiderna var så mycket lättare för honom i USA. https://www.goldmapsonline.com/historic-montana-gold-mines-today.html.

Steve kom tillbaka till Sverige för att besöka sina systrar och bror någon gång runt förra sekelskiftet. På bilden nedan står han i mitten och har sin bror Tomas längst till höger tillsammans med Louise. Längst till höger sitter Steves och Tomas syster Fanny Bennet. Deras andra syster Anna sitter framför maken Anders Svenningsen på vänster sida med sonen Olof i kolt. Steves och Tomas mor Fanny (född Werner, 1837 – 1905) sitter i mitten med foto av sin framlidne make Thomas Patrik Knut Bennet (1823  –  1870) på bordet.

Vår släkting Olaf Svenningsen som är sonson till Olof i kolt på bilden ovan skriver: “Jag har ett föremål från Stephan Bernhard Bennet i min ägo, som jag bifogar ett foto av… en skallerormsskallra…! Som jag har fått historien berättad för mig, så ska Stephan ha arbetat på ett järnvägsbygge i västra USA när en skallerorm förirrade sig in i lägret en kväll, när de satt vid lägerelden. Stephan ska ha skjutit skallerormen och sparat skallran som en souvenir och givit den till Onkel Nils (Svenningsen, han som blev direktör för danska UD).

Olafs farfars brorsdotter Fanny Svenningsen (f 1937) bor utanför Philadelphia och har berättat för Olaf om när familjen gjorde den där utflykten till Montana för att finna Stehan Bennet…”Hon och hennes familj (alltså onkel Atte, tant Elvera och Fannys bror John Anders) reste till Montana 1946 för att försöka att finna Stephan. Hon mindes inte precis var de körde, men på kartan, som hon fortfarande har, hade Atte markerat ett område nära Tarkio i Montana, från Alberton till Superior (!). Fanny mindes att de hade hittat uppgifter om Stephans stuga och kört långt längs en grusväg till en förfallen timmerstuga, där Stephan skulle ha bott, men Stephan dog 1938 och Fanny föddes 1937, så de var allt för sent ute. Där var en fantastisk utsikt.”

Jag hade för något år sedan kontakt med Kay Strombo som arbetar på gruvarbetarmuséet i Superior. Hon skriver:  “Dear Louise, In the obituary for Steve from the Mineral Independent of August 18, 1938, page 1 it is written. “Well Known Placer Miner Called By Death” Steve Bennett, aged 77, well known placer miner on Quartz Creek, was found dead in his cabin by Gus Dahl last Friday noon. Bennett had been in failing health for some time and is thought to have died from hearth failure. He had lived in the Quartz district for a great number of years and was known to have been educated in Stockholm, Sweden. He has two sisters and a brother living in Denmark.  Funeral services were held in Superior Monday afternoon at the Methodist church, Rev. T. T. Fike being in charge. Interment was made in the Superior (grave site unknown), the pallbearers being George Hankinson, Alex Donally, Matt Star, Jim Clark, William Bennett and Peter Thomason.  Bennett was well known to the residents of this section, having lived on Quartz for a long length of time. A large number of friends and acquaintances paid their last respects to the dead man. 

I found Steve Bennet in the 1920 and 1930 Mineral County census. In 1920 he was 59 born in Sweden and a placer miner. He came to the U.S. in 1882 and was naturalized in 1892. In 1930 same information. I stopped at the courthouse this morning and got a copy of the probate paper for Steve Bennet/t. It is only one page. Nothing on it but the settlement of his estate, a total of $198.87. Nothing about his property, (länk: funural). Thank you for the family and photo you sent. I am adding it to his file. Please contact me if I can be of further assistance. Kay Strombo, Secretary, Superior Cemetery District #1.”

Steve var guldgrävare hela sitt liv. Av dagstidningarna från den tiden, ser det ut som han – liksom många andra- fick en regelbunden utbetalad pension på ca 15 dollar per månad vilket även på den tiden inte var mycket pengar.  http://montananewspapers.org/lccn/sn86075304/1933-06-22/ed-1/seq-8/

Kortet han skrev till Louise för att gratulera till förlovningen visar på en välutbildad och välartikulerad person.

Stefan kom från relativt goda ekonomiska förhållanden. Att migrera till USA var kanske möjlighet att få upptäcka världen men det är en gåta varför han efter besöket hemma i Sverige valde att återvända till de knappa förhållanden han levde i. Enligt Olafs släkting Fanny i USA ska Steve ha blivit fattig och isolerat sig själv från familjen.

Även om det enligt de uppgifter jag fått från gruvmuseet i Superior inte finns någon gravsten kvar, hoppas jag denna text kan bidra till att minnet av honom består.

Utsikt mot Quartz lake där Steve bodde i Superior Montana.

Text: Louise Bennet

300 års minne av Stephens ankomst till Alingsås

Publicerad 23 november 2023

Per Bennet (till höger på bilden nedan) berättar:

Den 1 november 1723 kom Stephens familj till Alingsås, deras fora skramlade in över stenbron till Alingsås efter en mycket äventyrlig och osäker segling med dödshotet hängande över sig från Amsterdam jagade av holländska tullens fartyg en stormig natt. I lasten smugglade man ut både kunniga textilarbetare som den senaste tekniken inom textilindustrin.

För att uppmärksamma detta ordnade vi ett arrangemang i Alingsås både för släkt och för andra intresserade för att ge vår bild av Stephens och andra invandrade kompetenser betydde för Alingsås utveckling lokalt men även till att bli ett av Sveriges centrum för textilindustriell utveckling på 1700 talet.

Till vänster Per Henrik dä eller nr 1, i mitten Lena och till höger Per Henrik dy eller nr 2.

Det finns mycket skrivet kring Alingsås textilindustriella utveckling, men då främst med fokus på Jonas Alströms mycket viktiga initiativ och svenska regeringarnas insikt och satsningar på att skapa industriell utveckling i ett land som var mycket nergånget efter dryga 100 år av kring. Den industriella utvecklingen hade sina rötter i England och snart spred sig textilindustriella satsningar till Europas fastland, men Sverige ansågs vara så nergånget att dit var man mindre intresserade av att flytta.

Denna karta Striedbeck 1750 beskriver Alingsås och har en förteckning till höger över vilka som bodde var. Stephen hittar ni på Ä2 och Robert på O15. De hade båda nära till jobbet kan man inse.

Mer finns att läsa här: Släktträffen Alingsås 2023 300 år minne från Stephens ankomst

Text: Louise Bennet

“Får se om södra posten har något i natt”

Publicerad 11 november 2023

Juha Forsberg, fil.dr, är lärare i historia och samhällslära vid Kuusankoski gymnasiumi, Finland. Han disputerade vid Östra Finlands universitet 2014 på Strömsdals järnbruks historia med avhandlingen Ruukinpatruuna vastaan kaskitalonpojat.
Juantehtaan kolmet käräjät 1776, 1789, 1808 ja salamurha 1810. Juha har nyligen publicerat en mycket läsvärd artikel om Stephan Bennet (1751-1810) och hans  korrespondensnätverk i Kuopio i Historisk Tidskrift för Finland 2023:1 https://journal.fi/htf/article/view/131821.

Text: Louise Bennet

Snusdosan och “the gold nuggets”

Publicerad 29 januari 2022

Efter städning på vinden har min kusin John Bennet hittat ett brev skrivet av Tomas Bennet. Där berättar han om snusdosan han fått i gåva av sin bror Steffan.

Bilden av Tomas och Louise kan vara från tiden då brevet skrevs. Brevet är inte daterat men sannolikt skrivet någon gång på 40- eller 50 talet efter det att hans bror Steffan dött.

Numera är de unikt att skriva för hand, och än mer originellt att skriva vackert. Men det kunde både Tomas och hans guldgrävande bror Steffan (1861-1938).  Följande hälsning skrev Steffan när han var 35 år gammal till Louise när hon 1896 förlovat sig med hans bror Tomas (Tom).

Man kan utifrån namnbyte och språk, ana att Steffan kort efter utvandringen från Sverige, snabbt blev amerikan, både till själ och hjärta. Men den vackra handstilen bevarade han lika starkt som omtanken om familjen hemma i Sverige. Mer om Steffan finns att läsa i denna länk: Steve Bennet-Utvandraren

“Steve” och “Tom” som Steffan kallade sig själv och sin bror, var lika till utseendet. Bild på Tomas som ung finns under avsnittet om “Ingenjörerna” den 5 september 2021. Vissa släktdrag lever kvar än idag!

Text: Louise Bennet

GA Bohlin om Alingsås och Jonas Alströmer

Publicerad 22 januari 2022

Som första inlägg 2022, bidrar Per Bennet med en skrift av GA Bohlin utgiven inför Alingsås 300 års jubileum 1919. Den beskriver utvecklingen under dessa århundraden i Alingsås, Jonas Alströmers betydelse för arbetskraftsinvandringen till Sverige där Stephen Bennet var en av de som valde att lämna sitt hemland för Sverige.

Per skriver: Skriften är kanske tungläst med sin 1700 tals svenska men mycket intressant med kungens/drottningens ingripande i samhället samtidigt som man också får en bild av Stephens roll i samhällets utveckling Utdrag ur GA Bohlins skrift Alingsås 300 år.

Vi har fått tillstånd av arkivintendent Monica von Brömsen vid Alingsås museum att i enlighet med upphovsrättslagen publicera utdrag ur boken.

Text: Louise Bennet

Julhälsning

Publicerad 23 december

Från Stefan Åhman har redaktionen fått in en julhälsning: “Så här i julförberedelsernas tid, så kan det kanske passa med ett recept från 1891 av min fafars fars moder, Louise Öberg/Åhman, (f Bennet). Observera även att Louise låg långt framme när det gäller återbruk! Vem skulle idag använda in- och baksida kuvert för sina bästa recept!?”

Konjakskransar

Ett skålpund Smör

Ett ½ skålpund Socker

Ett och ½ skålpund Mjöl

2:ne vinglas konjak

——————————-

Först röres smöret med Sockret, så det blir som en salva – så slås konjaken däri – röres vidare, sist mjölet – och kan bakas medsamma. Blir rätt goda och fina Thébröd, man kan rulla små kransar af denna deg — man kaflar det vid pass en 5öres tjocklek – naggar det och uttager med ett litet mått och med ett hål på ena sidan, så det ser ut som en liten kaka.

__________________

1 skålpund =  425 gram

1,5 skålpund = 637,5 gram

Stefan Åhman skriver: “Vad volymen av 2 vinglas konjak år 1891 motsvarar idag är förstås en smula osäkert. Möjligen kan man gissa på 2 x 17 cl, vilket verkar vara väl tilltaget. Recept jag ser på nätet, så petar man i 3 cl till en ca hälften så stor deg. Så kanske 7 – 10 cl konjak till orginalreceptet vore ett första riktmärke. Troligen bliva kransarne godare med ökad konjakstillsats, så här finns det utrymme för egen forskning!”

Louise föddes 1820 i Järfälla och var dotter till Thomas Bernhard Bennet (1782 – 1837) arrendator av Stora Väsby. Hon var #5 i syskonskara på 9 barn och gifte sig 19 år gammal med Johan Petter Åhman. Stefan skriver:

Denne Johan Petter var alltså son till skomakarmästaren Carl Hindric Åhman, som hade sin hemvist på Söder i Stockholm, alldeles ovanför nuv. Stadsmuséet; ett stenhus värderat till 6500 RdR Bo. Johan Petter som sedermera arrenderade Pommern i Sollentuna (köptes senare av Jenny Lind till hennes föräldrar, om jag minns rätt – numera riven) hade även andra strängar på sin lyra. Han står i husförhörslängden ett par år som “Actörselev”, vilket bör betyda att han sökt sig till teatern på något sätt – får se om det går att bringa ytterligare klarhet i detta. Notabelt är också att hans första fru, Johanna Margareta Nyberg, tjänade honom som piga ett par år innan giftermålet 1832. Möjligen var det detta samt att hon var fiskardotter (från sigtunatrakten) som var orsaken till att ett par av min fars fastrar inte hade mycket till övers för honom. De höll styvt på sina relationer med släkterna Bennet och Pousette och talade sarkastiskt om “gubben Åhman”, dvs deras farfar Johan Petter Åhman som 1839, 34 år gammal (!), hade charmat den 19-åriga Louise Bennet. Det senare giftermålet hade hur som helst en betydligt angenämare klang i fastrarnas öron.

Text: Louise Bennet

Louise Bennet och hennes gren av släkten von Düben

Publicerad 13 december

För ett par dagar sedan hade vi nöjet att visa bilder på farfar Knut och Gunvor. Kristina Arheden bidrar nu med en berättelse om Knut’s mor Louise Bennet, född von Düben och hennes släkt.

Kristina skriver:

1 juli 1899 gifter sig Tomas Bennet och Louise von Düben, och blir genom sonen Knut (f 1903) och hans hustru Gunvor sedermera farföräldrar till Tom, Ulf, Eva och Per Bennet.​ Mer om Louise och Tomas finns berättat i ”Filmer från förr – Mor- och farföräldrar” på hemsidan bennetfamily.org.​

Louise föds 1871 och växer upp på Elfgärde herrgård i Rasbo socken, Uppsala län, som yngst i en familj med fyra döttrar. ​Vilka andra personer ingick i familjen och hur såg den vidare släkten ut? Vilka var de, varifrån kom de och vad arbetade de med?​

​Här är en sammanfattning av Louise’ närmaste familj och hennes uppväxt, men även en tillbakablick till släktens anfader Michael Düben på 1500 talet, rådsförvant i Lützen, och de därefter kommande släktleden som följde fram till Louise’ födelse. ​Friherrliga ätten von Düben nr 139 final 2021

​Lund i november 2021​

Kristina Bennet Arheden ​(sonsonsdotter till Louise och Tomas Bennet)​

Per Bennet har bidragit med handlingar från von Dübens familjegrav i Rasbo: Gravbrev Rasbo Kyrkogård

Text: Louise Bennet

Knut och Gunvor

Publicerad 11 december 2021

Per Bennet har skickat bilder på sina föräldrar Knut (1903-1995) och Gunvor (1905-2003), undertecknads farfar och farmor som jag saknar och ofta tänker på med värme.

Bilden på Gunvor är tagen någon gång på 20 talet och Per tror att det kanske är i Boulongerskogen i Gävle. “Mamma pratade rätt ofta om den parken och att det var där som pappa snörde på hennes skridskor. Kanske inte första kontakten. Skulle tro att det är pappa som tagit bilden”.

Fotot av Knut (till höger) är taget 1923. Per berättar: “Pappa lumpade i Skövde, om han var rekryt vid fler regementen är jag osäker på. Vem hans kompis på bilden är vet jag inte heller. Kanske någon av hans medicinstudenter. Som läkarstudent gjorde man lumpen endast på sommaren redan då har jag för mig.”

Bröllopsbilden är tagen av en fotograf i Gävle 1930. Mamma berättade att de gifte sig borgligt 1930 och vigselakten skedde på polisstationen i Gävle. Jag skulle tro att det var en tidig indikation på åtminstone pappas misstro till religioner.

I sammanhanget lägger undertecknad till ett foto på farfar och farmor från 23 april 1995, då deras näst äldsta son Ulf fyllde 60 år. Jag minns dem just så här; nyfikna, alerta, närvarande och (nästan alltid) tillsammans.

Text: Louise Bennet

Ingenjörerna

Publicerad 5 september 2021

Ett brev kom från Tom Bennet. Han berättar att han har läst boken ”Ingenjörerna”, författad av Gunnar Wetterberg, som behandlar ingenjörshistoria.

Tom skriver: I början av boken finns ett foto som visar teknologer på KTH och är taget 1891.På det fotot finns en person som påtagligt påminner om Farfar Tomas (se foto nedan). Tomas är personen i mitten som sträcker ut sin högra hand för att bjuda på något. Han tog sin examen från KTH 1891, dvs samma år som fotot togs.

Per (red anm. Tom’s bror) har stämt av med KTH och Riksarkivet att fotot kan vara taget i samband med examen. Det har inte gått att få bekräftat att det är Farfar Tomas men likheten hos personen ifråga stämmer överens med ett fotografi på Tomas och även på hans mamma Fanny (se foto nedan). Hon är placerad  överst i bild med sina systrar.

Text: Louise Bennet

Linets historia

Publicerad 4 september 2021, uppdaterad 12 september 2021

Genom Per Bennet har det kommit till kännedom att tidskriften Företagshistoria för en tid sedan publicerade en mycket intressant artikel om Linets historia, bland annat innehållande en målande berättelse om hur Stephen Bennet på 1720 talet kom till Sverige värvad av Jonas Alströmer för att driva Flors Linnemannfaktur:  Linet, en kultur och näringslivshistoria – Eva Ersson-Åbom – artikel ur FÖRETAGSHISTORIA nr 2, 2021.

För den som vill veta mer om tidskriften Företagshistoria gå in på: https://www.bizstories.se/las-foretagshistoria/

I boken Invandrarna som byggde Sverige från 2010 (finns i nätbokhandeln) skriver författaren Anders Johnson: Den största svenska manufakturen under 1700-talet var Jonas Alströmers manufaktur i Alingsås som privilegierades 1724. Inom manufakturverkets ram drevs över 30 olika fabriker, från pipbruk till nålmakeri, men huvudsakligen textil verksamhet. Som mest sysselsattes 1 500 anställda. Ingen manufaktur fick så stort statligt stöd som Alströmers. Det kunde behövas, eftersom denna industri uppvisade i stort sett alla brister som ett företag kan ha: undermålig kvalitet, höga priser, produktinriktning som inte var anpassad till marknadsförutsättningarna och en uppsplittring på alltför många verksamhetsgrenar.

 Det hela kunde fortgå genom Alströmers goda kontakter med det regerande hattpartiet. Den som biträdde Alströmer vid anläggandet och driften av manufakturverket var Stephen Bennet (1691-1757). Han var född i Leicester och utbildad till yllemanufakturist. Bennet anlade en fabrik i Leicester och flyttade 1720 till Frankrike, där han rekryterades av Alströmer 1723. Samma år anlände Bennet till Alingsås tillsammans med flera engelsmän och utsmugglade maskiner.

 Stephen Bennet hade en närmast omöjlig uppgift. I praktiken skulle han fungera som arbetsledare. Men Alströmer var sällan där, och Bennet hade svårt att få direktiv och möjlighet att rådgöra med honom. Samtidigt växte missnöjet bland personalen och stadens magistrat. Ar 1736 gav Bennet upp och flyttade till Hälsingland, där han blev direktör för Flors linnefabrik väster om Söderhamn.

 Fabriken hade grundats 1729 men hade stora ekonomiska och tekniska problem. Bennet lyckades i varje fall lösa de tekniska problemen med stor framgång. I Flor producerades under hans tid damast av oöverträffad kvalitet. Företaget levererade tyger till Sveriges och sex andra europeiska hov. Bennet inrättade också en spinnskola som fick stor betydelse för linslöjdens utveckling i Hälsingland. År 1740 startade han även spinnskolor i Nätra och Själevad i norra Ångermanland, som fick samma betydelse i denna region. Han gav också råd vid anläggandet av en yllefabrik i Sundsvall 1742.

Med tillstånd från Anders Sjöman, Centrum för Näringslivshistoria och författare Anders Johnson.

Text: Louise Bennet

Släkttavlan uppdaterad

Publicerad 20210502

En uppdaterad version av stamträdet återfinns nu under: Bennetska-Släktens stamtavla-1.2-1-1

Text: Tom Bennet

Kompletteringar till ett gammalt brev

Publicerad 20210105

I november kom ett brev med bilder till redaktionen från Stefan Åhman i Växjö som knyter an till Olaf Svenningssens berättelse “Brev till Fanny Bennet” publicerat i augusti 2020.

Hej! Intressant med breven från Knut Bennet till sin Fanny som kom på Bennetska hemsidan! Ser att min farfars far, Axel Åhman (1841 – 1915), nämns i brevet av den 13 juni 1865. Axel Åhman var nog vid denna tid ganska nyförlovad med Hilda Pousette (1847 – 1906), som var dotter till Adolf Fredrik Pousette (1795 – 1847). Herrarna Pousette som var på besök var två bröder till Hilda, Carl Fredrik* Bernhard (1840 – 1889) och Thomas Adolf* Knut (1842 – 1909).

Så här kommer några bilder, som komplement. Först ut är paret Axel och Hilda Åhman/Pousette – jag tror att dessa foton är ungefärligen samtida med brevet – de gäller för att vara från förlovningen; svårbevisat, dock.

                    Axel var först kassör på bryggeriet Gambrinus i Arboga, sedermera disponent därstädes, innan han köpte bryggeriet Nordstjernan i Kalmar och flyttade dit. Gambrinus levererade en myckenhet av öl per ångbåt till restaurang “Den Gyldene Freden” i Stockholm. Krogen innehades av vinskänken Carl Gustaf Wahlberg (1816 – 1891), gift med Vilhelmina Bennet (1816 – 1891), syster till Louise Bennet/Åhman/Öberg. Öletiketter från Gambrinus och Nordstjernan är eftersökta samlarobjekt!

Fredrik Pousette som det talas om, var ogift och kom att flytta till Kalmar och sin syster och svåger. Har dessvärre inget foto på honom; har dock ärvt en chiffonjé som han ägde en gång i tiden. Han begravdes ursprungligen i “allmänna raden” på kyrkogården, men ett par av Axels döttrar såg till att han exhumerades och fick sin slutliga viloplats i Axel Åhmans familjegrav på Södra kyrkogården I Kalmar.

Adolf Pousette utexaminerades från Alnarp 1864 och arrenderade senare Ulvsunda i Bromma, innan han övergick till försäkringsbranschen. Fotot bör vara från 1860-tal.

Axel Åhman var son till Johan Petter Åhman (1804 – 1842) och Lovisa (Louise) Charlotta Bennet (1820 – 1898), dotter till Thomas* Bernhard Bennet och Sophia Henrica Elgström. Efter förste mannens död gifte Louise om sig med Nils Johan Gustaf Öberg (1823 – 1865). Hon kallades därför ofta “farmor Öberg” av min far. Här en bild från ca 1895 från Axel Åhmans sommarstuga i Tallhagen i Kalmar. Klanerna Pousette/Åhman församlade under övervakning av Louise Bennet/Åhman/Öberg sittandes längst till höger i bild.

Gruppfotot är taget av bryggmästaren Andersson, som var intresserad av Axelina, en av systrarna till min farfar. Han ansågs dock icke värdig ett sådant förhållande och flyttade efter erhållet besked  västerut till Halland, tror jag. I Axelinas fotoalbum står det antecknat att denne var fotografen.

Adolf Pousette skyms av kaffebordets obligatoriska punschflaska. Mellan honom och Hilda Åhman/Pousette står min farfar och namne, Stefan Åhman, som tog hand om bryggeriet efter Axel. Louise Bennet/Åhman/Öberg längst t h. Hon flyttade efter sin son till Kalmar. Hon visste “var skåpet skulle stå” och var nog inte alltid så lätt att tas med för Axel Åhmans hustru, misstänker jag.

Tror minsann att kopparna är de samma som jag har en del av, märkta Davenport. Dessa lär ha inköpts under en bröllopsresa till England. Vem som i så fall var resenärerna vet jag inte. En hel del av servisen finns kvar hos mig.

Glömde att herrarna Pousettes moder kan vara intressant. Carolina* Catharina Bennet (1814 – 1884). Undrar ifall det är en änkemössa hon har på sig på bilden som är avtagen i Arboga?

Jämför Queen Victoria https://en.wikipedia.org/wiki/Widow%27s_cap#/media/File:Queen_Victoria_(1819-1901),_Carl_Rudolph_Sohn,_1883.jpg &  https://en.wikipedia.org/wiki/Widow%27s_cap Verkar nästan så.

Hälsningar
Stefan Åhman

Text: Stefan Åhman och Louise Bennet

Nu är Ulvsunda Kvarn “Herre på Täppan” igen

Publicerad 20210105

Per Bennet berättar att tidningen “Mitt i Stockholm” nyligen rapporterade att Ulvsunda Kvarn lyckosamt renoverats och att byggställningarna nu tagits bort. Läs mer på lokaltidningens hemsida.

https://www.mitti.se/nyheter/nu-ar-ulvsunda-kvarn-herre-pa-tappan-igen/reptlb!F1Q7jHsez9xAdUIEM2hNFA/

Text: Louise Bennet

Nu rustas Kvarnen i Bromma

Publicerad 20201019

Nyligen publicerade lokaltidningen “Mitt i Bromma” ovanstående artikel som beskriver den pågående upprustningen av inte bara Brommas utan även släktens landmärke. Läs mer på https://www.mitti.se/nyheter/ulvsunda-kvarn-rustas-med-ny-vinge-och-falu-rodfarg/reptii!Fx8aacSz4i4yj9OjyaCsKA/

Text: Per Bennet och Louise Bennet

Brev till Fanny Bennet

Publicerad 20200827

Olaf Svenningsen och hans hustru Åsa bidrar här med brev till Olafs farfars mormor Fanny Bennet som levde i mitten av 1800-talet. Olaf och Åsa har lagt ett gediget och fantastiskt fint arbete på att renskriva dessa brev som avspeglar relationer och vardagsliv i den tid Fanny levde i. Olaf och Åsa bor i Odense Danmark. Olaf arbetar till vardags som chef för Forskningssekretariatet i Psykiatrien i Region Syddanmark och Åsa är lektor i neurobiologi vid Syddansk Universitet.

“I släktarkivet som jag för mer än 20 år sedan ärvde från min pappa (Nils Svenningsen) fanns några buntar med gamla brev. Bland dem finns nio brev skrivna 1864–69 till min farfars mormor, Fanny Bennet, född Werner. Under corona-krisen 2020 började jag och Åsa, min fru, läsa och skriva av andra brev från gamla släktingar och då fick jag idén att skriva av de nio breven – som börjar bli lite sköra –  och scanna in dem och försöka ta reda på lite mer om i vilket sammanhang de skrevs. På de följande sidorna kan du läsa mina avskrifter av breven med några få kommentarer, men också se scannade kopior av breven. Brev 1864-69 till Fanny Bennet född Werner (komprimerad fil)[1]

Breven sparades av Fannys dotter, min farfars mor Anna Karolina Svenningsen, född Bennet. Hur Fanny och Anna passar in i släkten Bennet framgår av antavlan här nedanför:

Anna Svenningsen föddes 1864 på Ulvsunda, gifte sig med norrmannen Anders Svenningsen och hon dog 1945 i Köpenhamn. Hon måste ha fått breven från sin mamma, Fanny, som föddes 1837 med efternamnet Werner. Fanny levde sina sista år med familjen Svenningsen i Hellerup, norr om Köpenhamn, där hon gick ur tiden 1905.

Alla brev utom ett är skrivna av Fannys make och alltså Annas pappa, Knut Bennet, som levde från 1823 till 1870. Fanny och Knut gifte sig 1859 och Knut arrenderade jordbruket på Ulvsunda slott av friherrinnan Elise Sofia Anker Åkerhielm (vars son var statsminister 1889–91). Familjen Bennet bodde i södra flygelbyggnaden. Ulvsunda är numera konferensanläggning i Bromma.

Knut hade köpt herrgården Beateberg vid sjön Viren sydväst om Norrtälje och planerade att flytta dit när arrendet på Ulvsunda utlöpte (1878). Enligt Wikipedia-artikeln om Beateberg brann huvudbyggnaden 1860 och såldes 1862 till ”kommissionslantmätare Nils E:son Werner”, som var Fannys pappa och Knuts svärfar. Breven handlar mest om resor mellan Ulvsunda och Beateberg och ger en intressant, stundom rolig och ofta lite rörande inblick i vardagslivet på 1860-talet.

Perioden då breven skrevs var präglad av extremt kyligt väder: 1867–69 var de kallaste år som har inträffat sedan man började att systematiskt mäta temperaturer och den sista riktiga hungersnöden i Sverige inträffade under dessa år. Det ovanliga vädret avspeglas i några av breven.

Knut dog 1870 – vid bara 46 års ålder – av en hjärntumör och kom alltså aldrig att flytta till Beateberg.

Om breven

Breven är skrivna i en mestadels mycket prydlig och relativt lättläst handstil. Jag har försökt att skriva av dem precis som de är skrivna, utan några ändringar. På några få ställen är bläcket utsmetat eller så har ett ord rättats så det är mycket svårt att läsa, men för det mesta är de lätta att läsa; försök gärna själv!

Lite kuriöst använde Knut semikolon inom styckena på samma sätt som vi idag använder punkt, alltså för att avsluta satser. För en nutida läsare gör det att man nästan blir andfådd av att läsa långa stycken, eftersom det inte verkar finnas någon indelning i meningar. En annan egenhet är att Knut ofta använder sitt eget et-tecken eller ampersand i stället för ordet ”och”:         Dessa tecken har jag skrivit med ”&”.  Att använda et-tecken på det sättet är ganska vanligt också i andra brev från denna period.

Det är också rörande att läsa hur tydligt Knut älskar sin Fanny, som i adressen utanpå breven tituleras ”Högädla Fru Fanny Bennet, född Werner”, men i breven är det ”kärälskeliga Gumma”.

De flesta av breven är skrivna på pappersark (som har ett rutmönster, som syns om man tittar noga efter), som sedan vikts ihop, förseglats med lacksigill och adressen har skrivits på baksidan av arket. Några brev har dock stoppats i kuvert, som inte finns bevarade.

Om något kan kompletteras eller behöver rättas till i texten, eller om man bara har kommentarer, får man väldigt gärna kontakta mig via e-post: olafms@icloud.com.”

Olaf Svenningsen

Odense, 20 juli 2020

Levnadsberättelser från vår släkt i England

Publicerad 20200503

Thomas Patrik Knuts (“farfar Thomas”) mamma och släkten Elgström

Publicerad 20200307

Henrica Sophia Bennet, f Elgström (1793 – 1870) var gift med Thomas Bernhard Bennet (1782 – 1837). Hon var dotter till gästgivaren, arrendatorn på Skälby i Järfälla, sergeanten vid Lars Henric Elgström (1771 – 1842) och hans maka Lovisa Ulrica Ugla (1773 – 1812).

Henrica Sophia och Thomas Bernhard fick barnen Karolina Katarina (gift Pousette), Kristina Sofia Saxenberg, Laurentia Vilhelmina Valberg och Thomas Patrik Knut Bennet.

Släkten Elgström kan man följa tillbaka till fältskären Hans Elgström (1691 – 1750) i Ekenäs (Tammisaari) i Nyland i Finland. Denne var i sin tur gift med Elsa Dickman, vars släkt går tillbaka på Jobst Jobstsson Dickman, som var masmästare vid såväl Svartå bruk i Nyland, som på Lummelunda bruk på Gotland. Han begravdes i Svartå kyrka 10 mars 1689. Om den Dickmanska familjen i Finland kan man läsa i Brenner A., Släktbok, Ny följd I:2,

En obesvarad fråga har varit vem som var Lovisa Ulrica Uglas far. Ett gammalt rykte gjorde gällande att denne var hovkapellist. Det visar sig emellertid att fadern är hembagaren Samuel Isaac Ugla. Han föddes omkring 1749 och var son till en sjöman. Detta vet vi därför att modern hamnade i gäldstugan i Stockholm på grund av obetalda skulder och avled där 1753. Därefter lämnades den föräldralöse sonen till barnhus, där man kan följa honom fram till 1762. Han gifte sig 1772 med Anna Catharina Holm, länsmansdotter från Rinkeby i Danderyds socken. Berättelsen finns utlagd på Stockholmskällan, Man kan nog anta att hembagarens ringa sociala status bidrog till att man glömde bort hans ursprung.

Länsmansdottern Anna Catharina gifte f ö om sig, först med ännu en bagaregesäll, Frans Henric Fuchs, och ett par år senare (1786) med Petter Gillberg, Taffeltäckare hos Kejserliga  Ministern; jag förmodar att det är den ryske ministern som avses. Vad som sedan hände med de två, har jag inte lyckats klura ut.

I Bennetska Släktgillets meddelanden finns ett par längre notiser om familjen Elgström, dels ett bidrag av Mårten Rosenström från 1926 (s 65 – 69), (Elgström-1926)  dels en artikel av Erik Åhman från 1954 (”Lars Henric Elgström” (s 294 – 298). Elgström-1954)

Text: Stefan Åhman och Louise Bennet

Ulvsunda Kvarn

Publicerad 20200204

Per hälsar att det finns en intressant artikel om Ulvsunda Kvarn https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulvsunda_kvarn. Bland annat omskrivs den av Per Anders Fogelström i Ur det försvunna – Stockholms spår och tecken och i Dagens Nyheter från 2004.

Text: Louise Bennet

Capitain Bennets Brännvinsextrakt

Publicerad 20191225

Tom Bennet skriver “Nu till juletid har nedanstående recept på ‘Capitain Stephan Thomasson Bennets Brännvinsextrakt’ dykt upp. Stefan Åhman skickade mig häromdagen en kopia av receptets original tillsammans med ett smakprov som han själv hade tagit fram. Det presenterades igår när min familj samlats hos min son Tomas på julaftonen. Receptet möttes med stort intresse och provet smakade utmärkt.

Det har visat sig att avskrifter av receptet har kommit fram även på annat håll såsom hos min broder Per som nyligen hittat det i sina samlingar och även hos Astrid som har det i min far Knuts efterlämnade handlingar (länk: Stephan Bennets Malörtsextrakt)

Kronobränneriet låg i Mustalahti strax utanför Kuopio och hade inrättats av Stephans far, Thomas Wilhelm, under hans tid i Finland och drevs av Stephan. I somras besökte vi denna plats under vår resa som bilden visar”.

Stephan Bennet hade många strängar på sin lyra och var vid tiden för segern vid Parkumäki 1789 chef för Kuopio Compagnie av Savolaxbrigaden och anförde en insjöflotta. Stephan benämns ofta ‘Capitain Bennet’ i de brev och handlingar som finns bevarade i Bennetska Släktgillets Arkiv.

Text: Tom Bennet och Louise Bennet

Winston Churchills brevsvar till Tomas Bennet

Publicerad 20191117

Onkel Tomas, eller ‘farfar Tomas’ för Tom, Ulf , Eva och Per, var en mycket stor Englandsvän under sitt leverne. Under trettiotalen hade han inte många sympatisörer i Sverige men när kriget vände och Alliansen besegrade Hitler blev det annorlunda och fler började sympatisera med honom. Efter krigsslutet skrev onkel Tomas och gratulerade sir Winston Churcill till segern och fick också svar från honom. Churcills brev har kontrollerats av experter på Sotheby’s i London för sin äkthet och de var ytterst osäkra om det var ett original eller en kopia. Efter att flera experter kontrollerat brevet kom de till slutsatsen att det förmodligen är en kopia. Hur som helst är breven intressanta släktklenoder.

Farfar Tomas brev till Churcill

Svaret från Churcill

Text: Per Bennet

Porträtt av släktingar på Nationalmuseum

Publicerad 20191019

Stefan Åhman tipsade om porträtt han hittat på Nationalmuseums hemsida. Det första föreställer Axel Georg Bennet (1803-1869) som arbetade som kammarskrivare och inventarieförvaltare på Skeppsholmen i Stockholm. Han avbildades här 1842 vid 39 års ålder av Nils Johan Blommér. Axel Georg hade fem syskon och hans farfar var Robert Bennet (1718-1762), son till Stephen Bennet, släktens anfader som invandrade till Sverige 1723.

Konstnären Nils Johan Blommér målade samtidigt av Axel Georg hustru Henrietta Marie Westerlund (som han var gift med i sitt andra äktenskap). Axel Georg hade tre fruar; i första äktenskapet var han gift med Anna Christin Östman och i tredje äktenskapet Beata Anna Maria Samuelsson. Konstnären Nils var bara 26 år gammal när han målade dessa porträtt. Han var en mycket skicklig konstnär som gjort flera målningar värda att beskåda. Många av hans verk finns på Nationalmuseum men även Finnish National Gallery.

Text: Louise Bennet

Fler släktingar vi fått kontakt med – Peråke Brynils

Publicerad 20191015

Peråke Brynils, som nu bor i Bergvik utanför Söderhamn i Hälsingland, har också hört av sig. Hans mamma Maria Sofia Brynils, f Nymark 1911 d 1998 var tidigare med i Bennetska Släktgillet. Peråkes mormor var Elisabet Nymark, f Rosenström 1876 och d 1960. Hans mormors mor var Margaretha Sofhia Wilhelmina Pousette, f 1836 och d 1898. Peråkes mormors mormor var Carolina Cathrina Bennet f 1814 (som återfinns i släktträdet under CAAC) och hans mormors mormors far var alltså Thomas Bennet f 1781 och d 1837 (CAA i släktträdet). Han skriver så här:

”Roligt att få knyta kontakt med denna del av mina rötter. Jag ligger väl lite i periferin av Bennetska släkten och är väl helt okänd för de flesta. När jag kom med i Facebook gruppen tänkte jag att det är nog många som funderar vem det där är …

Jag minns att min mamma var noga med ”Bennetska” och hade en stor kartong med handlingar om sin släkt, Bennet, Rosenström och Nymark. Där fanns en hel del urklipp och kopior på handlingar och foton, men framför allt minns jag de 2 bruna fulla pärmarna med handlingar som Bennetska Släktgillets emblem utanpå.  De innehöll skrivelser/protokoll (och släkttavlor tror jag) m.m. samt en hel del häften och skrifter som utgivits av Bennetska. Tyvärr kan jag inte säga vart de tog vägen. Mamma och pappa flyttade en hel del och de kom nog bort någonstans. Där fanns bl a ett litet tunt (grönt?) häfte om Mo prästgård. Innan jag tog pension var jag präst bl. a. i Mo-Bergviks församling och då var jag ibland i Mo prästgård och hälsade på sista prästen som bodde i Mo prästgård. Det var en fantastisk känsla att gå runt i rummen och veta att en anfader gått där. 

Pappas släkt har jag ganska bra koll på numera, så nu är det dags att undersöka mammas släkt. Sedan några år har jag tänkt att få kontakt med ”Bennetska Släktgillet” igen – resultatlöst. Tills i sommar då jag var på Bennetska dagen på Ranbogården (någon mil härifrån) då jag träffade Per Bennet, lyssnade på Lars Nylanders intressanta föredrag och köpte Boken.

Nu ser jag fram mot mammas anor.

Må Gott och Lev Väl / peråke brynils”

Text: Peråke Brynils / Louise Bennet

Uppdaterad släktträd med Äldre såväl som Yngre grenen

Publicerad 20191014

Tom Bennet har arbetat med att uppdatera släktträdet med den äldre grenen, som nu omfattar även Stephen Bennets äldsta barn, Elizabeth (1714-1783) och Robert (1718 – 1762), i hans första äktenskap med Jane Parlby (1695-1720). Länk finns “Artiklar och Dokument”.

Text: Louise Bennet

Släktingar som hör av sig – Stefan Åhman

Publicerad 20191014

Det kom ett mail från Stefan Åhman häromveckan. Sex generationer tillbaka så har Stefan gemensamma anor med släkten Bennet genom  Thomas Bernhard Bennet och Sophie Henrika Elgström. Stefan Åhman berättar att hans far och farfar (Oscar resp namne, Stefan Åhman) var med i gillet en gång i tiden.

Stefan tog upp var den Bennetska vapenskölden dyker upp i historien? Tom berättade att släktvapnet hade Stephen Bennet med sig när han kom till Sverige 1723 i form av hans sigill. Sigillet finns nu i en monter på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Det föreställer tre lekatter ( eller hermeliner) och ett par rosor.

Stefan skriver också att han har kopior på Stephan Bennets krigsdagbok från Gustaf IIIs ryska krig (original förvaras i Riksarkivet, BSA) som han beskriver var intressant att läsa parallellet med en biografi över Carl Henrik von Platens biografi över Curt von Stedingk. I den senares arkiv dyker även Stephan Bennets  meritförteckning upp.

Stefan Åhman bidrar här med porträtt av Isabella Camilla* Wilhelmina Bennet (1823 – 1892), avbildad på hennes 18 års dag, samt hennes mor Fredrique Wilhelmina (Mimmy*) Malmberg (1784 – 1846) hustru till Carl Edmund som var son till Stephan och Christina.

Camilla Bennet

Mimmy Malmberg

Text: Louise Bennet

Släktträff i Malmö

Publicerad 20191006

Den 25 september hade Louise Bennet, Tom Bennet och Kristina Arheden nöjet att träffa Olaf Svenningssen i Malmö och över en bit mat diskutera släktens historia. Tom överlämnade brevväxling som skett mellan familjerna Bennet och Svenningssens och visade kort. Här på bild från vänster “farmor Isen” Louise Bennet med kusinerna Brita Svenningssen och Knut Bennet.

Olaf gav oss en inblick i kopplingen till våra allra tidigaste förfäder. Även om det kommer lite vid sidan av den yngre grenen av Bennetska släkten ger det en koppling till historien i ett större perspektiv. Olafs farfar som också hette Olaf lämnade efter sig en faksimil av ett kungligt beslut från 1670, undertecknat av Hedvig Eleonora på vägnar av Carl XI, vars förmyndare hon vid den tidpunkten var. Dokumentet ger en Erich Theet rätt att gifta sig sig ofrälse, dvs. under sitt stånd, med sin egen styvsyster, Maria Rudbeckia  http://www.bennetfamily.org/wp-content/uploads/2019/10/Faksimil-Eric-Theet-Maria-Rudbeckia-och-avskrift-150-dpi.pdf

Maria Rudbeckia var dotter till Nicolaus Rudbeckius, biskop i Västerås och bror till den kände Olof Rudbeck i Uppsala, som upptäckte lymfsystemet och att svenskarna härstammade från de grekiska gudarna!

Från Maria Rudbeckia går en linje till Fanny Bennet, född Werner som ser ut så här:

1. Erik Teet gift med Maria Rudbeckia;
2. deras dotter Margareta Vendela Teet gift med Erik Stridsberg;
3. deras son Erik Stridsberg gift med Hedvig Regina Reijmers;
4. deras dotter Anna Regina Stridsberg gift med Johan Lögdberg (i släkten Svenningsen av okänd anledning känd som “Gofjotten”)
5. deras dotter Sophia Gustava Lögdberg gift med Nils E:son Werner;
6. deras dotter Fanny Werner gift med Thomas Patrik Knut Bennet, som var föräldrar till bl.a. min farfars mot Anna Karolina Svenningsen, f. Bennet.

Olaf berättar att det är genom den här linjen och från Nicolaus Rudbeckius som våra förfäder kan spåras hela vägen tillbaka till en Oxe Ovessen, som år 1380 var “jorda-drott” på gården Rudebæk i nuvarande Sønderjylland, nära Haderslev. Hans son Peder Oxessen var enligt anteckningarna “den första som lärde folket att äta grodor”… Alla årtal finns i Olaf Svenningssens släktträd på “MyHeritage”.

Text: Louise Bennet

Uppdaterat släktträd från 1500-talet!

Publicerad 20190918

Den här versionen av släktträdet togs fram för ett tjugotal år sedan av Sommerset House, en verksamhet i London som specialiserat sig på släktforskning. Släktträdet togs fram på initiativ av Knut Bennet via Per Bennet som då bodde i London. Per minns att de berättade att de inte kunde komma längre bak än 1500 talet (!), men när Per och Maria för någon vecka sedan träffade Lena Sjöberg kom de fram till att testa en idé genom att börja i Chillingham och sedan gå framåt i historien. Per menar att det kanske blir ett långskott som kanske inte ger något men som kanske kan vara värt ett försök. Undertecknad är imponerad över det faktum att släkten är kartlagd ända till 1500-talet! En annan iaktagelse är att Thomas Bennet varit ett populärt namn och att vi har många släktingar i England! För att se släktträdet, se “Artiklar och Dokument”.

Text: Louise Bennet

Nu finns vi på Facebook

Publicerad 20190915

Louise har skapat en Facebook sida Bennetfamily.org. Denna sida är tänkt att vara en gemensam kommunikationsplattform för alla med intresse av att delta i kommunikation som rör Bennetska Släkten. Man ansöker via Facebook om att vara med i gruppen.

Text: Louise Bennet

Vår danska släkt!

Publicerad 20190915

Det kom ett mail häromdagen från Olaf Svenningsen, Odense Danmark. Olaf berättar att hans farfars mor var Anna Karolina Bennet som levde 1864 till 1945 (och som var Toms, Pers, Eva och Ulfs farfars syster). Olaf  berättar att hans farfar som också hette Olaf (här beskriven som Olaf “den äldre” d.ä.), var medlem i Bennetska Släktgillet och deltog på åtskilliga möten och var mycket intresserad av släktforskning. Olaf d.ä. storebror Nils var diplomat och ledare för det så kallade “departementschefsstyret” 1943 – 1945 och de facto Danmarks statsöverhuvud.  Olaf beskriver att Nils var en mycket intressant person och trots sin höga ålder helt kristallklar man.

En spännande aspekt är att Olafs onkel Nils lillebror, Stephan – för övrigt namngiven efter de Bennetska namntraditionerna – var spion av hög rang i brittiska MI6 under andra världskriget. Onkel Steve utnyttjade sitt engelska namn och uppträdde inte under kriget med sitt riktiga namn. Olaf har i mailet han skickade mig bifogat en välskriven artikel om de två bröderna från danska Weekendavisen från januari 2000. Artikeln handlar om en synnerligen dramatisk del av släktens historia och är mycket intressant och finns att läsa på denna länk: http://www.bennetfamily.org/to-brodre-nils-steve-weekendavisen-2000/

Text: Louise Bennet

Roman om “Det Engelska arvet”

Publicerad 20190814

Per Bennet har meddelat att det den 11 augusti  var  officiellt släpp av Lena Sjöbergs roman “Det engelska arvet” som bland annat handlar om Stephen Bennet och hans ankomst till Sverige under tidigt 1700-tal. Stephen blev värvad av Jonas Alströmer att starta upp linnetillverkningen i Sverige. Det är spännande  läsning som bland annat beskriver utsmugglingen av vävstolar från England, i syfte att klara uppdraget . Lena är släkting till oss genom den äldre grenen och Stephen Bennets dotter Elisabeth . Se bifogad länk: http://www.bt.se/kultur/forfaderns-insmugglade-vavstolar-blev-roman/.  Boken finns att köpa via Bokus.com eller Adlibris.se. I september i år publicerade Alingsåskuriren nedanstående intervju med Lena.

Text: Louise Bennet

Gilledagen i Stockholm 1-2 augusti 2019. Tema Stephan Bennet

Publicerad 2019-08-05, 15:00

Program för Släktgillet finns att läsa på länken Bennetska Släktgillet augusti 2019. Tema för dagarna var Stephan Bennet som levde 1751 – 1810 men även Bennetdagen i Mo 21 juli 2019 till minne av Stephen Bennet avhandlades. Stehen var farfar till Stephan Bennet och kom på initiativ av Jonas Alströmer till Sverige 1723 och bidrog till uppbyggnaden av linneväveriindustrin.

Under gilledagarna deltog Tom och Ingbritt Bennet, Louise och Gunnar Hagman, Henrik och Kajsa Bennet, Kristina och Håkan Arheden, Per och Maria Bennet, Anna Bennet. Externa gäster var Juha och Sointu Forsberg. Juha är lärare i Finland och har forskat kring Strömsdalsbruks historia där Stephan Bennet var patron på 1700 talet.  Juha och hans fru var särskilt inbjudna då Juha har så stort intresse och kunnande kring Stephans liv och gärningar som är av intresse för oss Bennetar att ta del av.

Programmet omfattade besök på Riksarkivet fredagen den 1 augusti. Riksarkivet ligger på Kungsholmen och vi som deltog fick en guidad föreläsning om arkivets historia av Karin Borgkvist 1:e arkivarie på Riksarkivet. Hon berättade bland annat att Riksarkivet kom till på initiativ av Axel Oxelstierna på 1600-talet. Anledningen att man startade arkivet var att det fanns ett starkt intresse och värde av att bevara dokument som på olika sätt kan vara av intresse för Sverige.

Efter Karins föredrag fick vi gå ner till forskarlokalerna där Bennetska Släktarkivet (BSA) förvaras. Att samlingen finns bevarad på Riksarkivet visar att man funnit den så värdefull för svensk historia, att man beslutat att förvara den där för all framtid framöver. Den största andelen av BSA består av dokument relaterade till Stephan Bennets liv och gärningar (1751 – 1810). Stephan levde och verkade många år av sitt liv i och kring trakten av Kuopio Finland där han arbetade som sjömilitär, järnbrukspatron, tobaks- och sprittillverkare. Stephan var som ung innan han kom till Finland aktiv som sjöman på världshaven. Efter tiden i Finland var han ansvarig för kalkbränneriverksamhet på Gotland och kattunstryckeri på Ulriksdal innan han avled i sviterna av stroke i en ålder av 59 år. Stephan levde ett händelserikt liv och den imponerade samlingen dokument som finns bevarade i utmärkt skick, avspeglar att han måste varit en person som var mån om att bevara historien, att dokumentera den och spara brev och viktiga dokument, som sedan kunde fördas vidare i släktled, efter släktled.

Vår ciseron Juha Forsberg guidade oss genom en del av de brev som Stephan Bennet fick under sin livstid.

Det gjorde personliga intryck att läsa Stephans hustrus Christinas brev till sin min som hon inledde med ”till min hulda och söta gubbe”,

och brev från hans son som avslutades med ”din mest lydige son Knut Bennet”.

Senare på fredagskvällen bjöds till samkväm hos Louise och Gunnar på Upplandsgatan. Även Per och Marias Engelska Setter, “Scott” deltog med glädje.

På lördag träffades vi på Tekniska Museet där vi åt lunch. Därefter samlades vi för att lyssna till tre föredrag. Det var Juhas berättelse om Stephan Bennet och hans tid i Finland (Bennetpowerpoint), Toms skildring av den gjorda resan till Savolax och platser där Stephan verkade (I Stephan Bennets fotspår) samt Louises beskrivning av Stephan som person (Louise_Bennetdagen_2_aug_2019) .

Juha tackades för sina insatser med en fotobok från resan till Savolax (I Stephan Bennets fotspår), se gruppbild rån resan nedan under “Resan till Finland”. Som avslutning på kvällen samlades vi hos Maria och Per i Solna för grillning. Efter att Louise berättade om hemsidan, informerade Per som avslutning om Bennetdagen på Ranbogården där han och Maria deltog den 21 juli (Bennetdagen_PB). I presentationen berättade han förutom om Bennetdagen, även om utdelningen av Bennetpriset och mötet med vår släkting från den äldre grenen, författarinnan Lena Sjöberg som skrivit en bok om “Det Engelska Arvet” – se under Nyheter för mer info om boken.

Text: Louise Bennet

Resan till Finland 12-19 juni 2019.

Publicerad 2019-08-01, 15:00

Resan genomfördes av Tom och Ingbritt, Louise och hennes son Fredrik. Ciseron och guide under resan var läraren, historikern och forkaren Juha Forsberg.  Under ett besök i Musikernas hus i Juankoski den 15 juni tackade Tom för resan som Juha bidragit med att anordna:

Under resan intervjuades Tom och Juha av en reporter från den lokala tidningen. Artikel-besök-Finland_översatt

Efter resan till Finland gjorde Louise en fotobok av resan (länk till PDF format I Stephan Bennets fotspår). Den riktiga boken kan beställas genom kontakt med Louise (louise.bennet@med.lu.se).

Text: Louise Bennet

Samuel Corneers (1760 – 1845) brev till Stephan Bennet (1751 – 1810)

Publicerad 2019-01-12, 18:16

Mail till Louise och Tom Bennet från Juha Forsberg, Kuopio Finland: Här bifogar jag nu brevsamlingen från Samuel Corneer till Stephan Bennet,  som alltså är i B.S.A. (Bennetska Släktarkivet) i Riksarkivet och som jag skrivit på klartext (Corneers_Brev_till_Bennet) 

Samuel Corneer var urpsungligen från Skåne och blev värvad till Strömsdals bruk under ledning av Stephan Bennet. I inledningen till breven – skriven av Juha Forsberg – framgår vilken mångsysslare han var; alltifrån sjöman  i handelsflottan, sjöofficer i svenska marinen, officer i Savolaxbrigaden och aktiv i kriget mot Ryssland, entreprenör med sysslor inom brännvinstillverkning, stålframställning, tobaksfabrikation och senare kalkbränning och bommulstryckeri. Dessutom har han skrivit om hantering vid saltsillsproduktion, haft synpunkter på prästyrket och mycket annat. Detta behandlas i Erik Åhmans skrift ”en mångfrestare i det Gustavianska tidevarvet” (Stephan Bennet)

Text: TB & LB

NYHETSARKIV

Här nedan återfinns äldre artiklar som under 2018 och tidigare publicerats på hemsidan

Kyrkboken i Kuopio

Publicerad: 2018-12-05, 20:21

Juha Forsberg (forskaren som Tom har kontakt med i Finland och som skrivit en avhandling där Stephan genomgående omnämns, http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-1516-0/urn_isbn_978-952-61-1516-0.pdf , har mailat en kopia av kyrkolängden där Stephans familj med personal finns noterad. Stephan var under åren 1778 till 1793 verksam i Savolax vg se ”Stephan Bennet, en mångfrestare i det Gustavianska tidevarvet” författad av Erik Åhman och utgiven av Bennetska Släktgillet.

Juha har även mailat utdrag ur kyrkboken i Kuopio. Thomas Wilhelm var Stephans far och tillbringade sina sista år hos Stephan i Kuopio. I högra spalten som #237 är Thomas Wilhelm Bennet noterad som avliden. 

Text: TB & LB

Allhelgonhelgen Bromma kyrka

Publicerad: 2018-11-22, 21:26

Per och Maria var under allhelgonahelgen på besök vid graven på Bromma kyrka och tog dessa stämningsfulla bilder.

Förestående resa till Strömsdals bruk inplanerad

Publicerad: 2018-11-25, 14:08

Goda nyheter har kommit till gillet! Tom Bennet har planerat en ny expedition i gillets tjänst – denna gången styr han sitt förstoringsglas till trakterna kring Savolax, i vårt kära grannland; Finland. 

En av våra förfäder, Stephan Bennet, var under åren 1778 till 1793 verksam i Savolax med olika sysslor. Mer om det i skriften ”Stephan Bennet, en mångfrestare i det Gustavianska tidevarvet” författad av Erik Åhman och utgiven av Bennetska Släktgillet.
Vad jag förstår har ingen i släkten tidigare besökt trakten och det har Ingbritt och jag planerat att göra nästa år, närmare bestämt i juni månad.
Det var olika verksamheter som Stephan sysslade med och tre av dessa var tobaksframställning, brännvinstillverkning och ägare till Strömsdals järnbruk. Angående den sist nämnda har den finländske historikern Juha Forsberg skrivit och doktorerat 2014 på en avhandling om just järnbruket i Strömsdal, på finska Juankoski http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-1516-0/urn_isbn_978-952-61-1516-0.pdf

Stephan var ägare till bruket under åren 1787 till 1792. Även om avhandlingen genomgående är på finska, finns en engelsk och en svensk sammanfattning. Stephan  omnämns på flera ställen genom hela avhandlingen som Kapten Bennet, med eget kapitel sid 135 och frammåt. Vi planerar bekanta oss med trakten och se vad som kan finnas kvar av de verksamheterna som Stephan sysslade med och även undersöka om det finns någon information on Thomas Wilhelm, Stephans far, som tillbringade sina sista år i Kuopio där han hjälpte Stephan med diverse sysslor.
Juha Forsberg har erbjudit sig att hjälpa till i planeringen och guida oss där så behövs. Vi har också fått en kontakt via en granne här där vi bor i Halmstad och som visat sig ha sin bakgrund just från Strömsdal där hon härstammar från. Hon kommer att vara där under maj juni.
Juha har haft vänligheten att skicka några bilder från trakten Själv framträder han på fotot från bruksgränden. De övriga är masugnsbyggnaden, brukspatronsbostället som brukades efter Stephans tid och minnesplatta från tidigare kyrkogård.

Vi bifogar här några bilder och ett utdrag från mailkonversationen mellan Tom Bennet och Juha Forsberg (bilder bifogas längre ner på hemsidan):

”Jag hittade några av mina foton från Strömsdal och sänder de här. Kissanlinna (Kattborg) heter den röda byggnaden i det ställe där patronen bodde under Ekholms tid. Vyn från bruksgränden och den gamla halvtglömda begravningsplatsen. Alla är tagna under sommaren 2014 av mig eller min hustru Sointu.” // Juha Forsberg, 5 november 2018

Text: TB & FH

Byte av Ålderman

Publicerad: 2018-08-15

Efter lång och trogen tjänst som ålderman har Tom Bennet valt att kliva av och överlåta åldermannaskapet till den yngre brodern Per Bennet.

Ålderman är en förtroendepost i Släktgillet som varit tillsatt sen 1923. Till de vanligare uppgifterna hör att organisera släktens aktiviteter, samt bevara minnet av våra förfäder och representera släkten i olika angelägenheter. Förutom Per så har det även tillkommit tre nya medlemmar i gillets styrelse.

Text: PB & FH

Bennetdagen på Ranbogården

Publicerad: 2018-08-15

Som vi tidigare informerat om deltog vi, Tom och Ingbritt, på Bennetdagen. Det var första gången detta arrangerades och det gjordes av de nya ägarna till Ranbogården, Annika och Richard Karmhag.

Efter en lång tågresa anlände vi till Gävle på fredagskvällen där vi övernattade. Följande morgon anträdde vi resan till Mo med en hyrbil.

Väl framme på  Ranbogården möttes vi av mycket vackert väder, många människor i tidsenliga dräkter, ett trevligt värdpar och bekanta ansikten från våra tidigare besök.

Programmet upptog framförande av 1700tals danser i varierande innehåll, ett föredrag av Lars Nylander om Stephen Bennets liv och  i synnerhet hans verksamhet vid Flors Linnemanufakturverk i Mo , berättelser om mat och dryck på den tiden samt utdelning av Bennetpriset som jag hade anförtrotts uppgiften att utföra. Pristagarna var Veronica och Jessica Skytt som innehar och driver Filtmakeriet och ullspinneriet i Kilafors.

Avsikten med Bennetdagen är att den skall vara årligen återkommande.

För vår släkt tycker jag att detta är hedrande och att vi skall ta del av kommande arrangemang. Det är så trevligt att märka hur positivt mottagandet är vid möte med moborna och förstå att de sätter värde på vårt deltagande.

Text: Tom Bennet

Bifogar några bilder från dagen:

Veronica  och Jessica Skytt mottog Stephen Bennets “Pris för Allmän nytta och Försköning” för sitt arbete med Filtmakeriet och Ullspinneriet i Kilafors. 14e juli 2018.

Lars Nylander är en av Sveriges främsta Stephen Bennet-experter, och är antikvarie på Länsmuséet i Hudiksvall. Under sin tid som boende i Mo var han en av initiativtagarna till resningen av Stephen Bennets Minnessten 1998. På bilden syns Lars föreläsa om Stephen Bennet inför deltagarna på Bennetdagen.

Tom Bennet vid Stephen´s minnessten, vid Mo´s Kyrkoruin.  Minnesmärket restes 1998.

  

Under festligheterna bjöds det till dans på gården. I tidsenlig klädsel (1700-talet).

Bilder från Lars Nylander och Tom´s anföranden.

Fotograf: Richard Karmhag och Ingbritt Bennet

Text: Tom Bennet

Senast uppdaterad 2018-08-15